lördag 28 september 2013

Granit på väggen

I Granits barnsortiment.
Granit är på många sätt en stor favorit och där stannar jag gärna länge för att botanisera bland godbitarna.  Men det senaste tillskottet till barnavdelningen känns lite tveksamt. Planscher med fem olika motiv, tre av dem ser ni ovan. Jag blev inte alltför imponerad när jag såg dem i butik för nån vecka sedan, men å andra sidan så händer det inte sällan att jag ändrar mig när jag sett dem snyggt stylade på någon blogg. Men nja, alltså Granit, lite mer hade jag nog förväntat mig.

Vad tycker ni? Hiss eller diss?


fredag 27 september 2013

Ännu mer makramé

Handen från danska  Hay passar perfekt som smyckesställ vid behov.
Det här armbandet har nu landat hos Anna och jag hoppas att hon ska trivas med det. Hon såg armbandet som jag gjorde till kusin Linda och bad om ett liknande. Makramé och en turkos "skalle" blev det den här gången. Riktigt roligt att göra något "på beställning" faktiskt. En sorts terapi att sitta med någon form av handarbete har jag insett.

Den "gamla" jag skulle ha skrattat högt åt tanken att jag skulle skriva den meningen, tvåa i syslöjd som jag hade i skolan (och även det var ett överbetyg!!) och absolut NOLL intresse för allt som man gjorde med händerna.  Men det är väl kanske det som är både häftigt och skrämmande med livet; det förändras. Ständigt. Fick jag  välja så skulle jag alla gånger velat behålla mitt liv som det var, då när jag fick ägna mig åt de intressen som var mina och som jag  älskade. Som hundsporten (bruks, viltspår, lydnad framför allt) som var det roligaste jag visste och golfen som jag precis börjat med. Resorna som väntade runt hörnet. Istället  försöker jag nu lära mig så mycket som möjligt om fotografering och ägnar mig åt att göra armband i makramé, inget av det fanns i mina vildaste fantasier för några år sedan. Lustigt hur det kan bli... Försöker dock tänka på att det inte måste vara sämre, bara annorlunda. Eller det är klart att det är tråkigt att inte kunna bestämma själv, men kanske finns det en mening med det här också?

Gör DU något idag som du inte hade trott förr? På fritid eller kanske jobb? Tell me!:-)


Det engelska biblioteket






 Med tanke på mitt yrkesval kanske drömmen om ett bibliotek hemma inte är alltför obegripligt, och i densamma finns givetvis också en drinkvagn alltid redo med en dos rökig whisky och en god cigarr. Nu när hösten gjort sitt intåg så kan jag inte låta bli att fantisera om gamla engelska internat, Dorothy Sayers och miljöer a'la Morden i Midsomer och Downton Abbey.  Att det lär vara rätt kallt, mörkt och dragit ute på de där stora godsen på landet, det är en helt annan historia:-) Ovan ser ni ett kollage som ger en hint om hur jag tänker mig det där biblioteket, jag är ute efter det gedigna brittiska men ändå med en modern touch där jag till exempel valt bort den klassiska Howardfåtöljen till fördel för Ägget, formgett av Arne Jacobsen. Det är  förvisso en klassiker det också, men med lite roligare design.

 Jag har alltid varit något av en anglofil, ända sedan jag som tolvåring lyckades tjata mig till en språkresa dit och förälskade mig totalt i de brittiska öarna. Tio år senare packade jag en väska och hoppade på ett plan till underbara Edingburgh för att pröva lyckan där, och kärleken blev inte mindre. Drömmen om att återvända till UK för att bo där ett tag till finns kvar,  en dröm som är tämligen avlägsen så som livet ser ut just nu, men jag  fortsätter att i fantasin inreda bibliotek och jaga fasaner på min mark med tillhörande herrgård...:-)







Utförsäljning- trädgård

Smyger in och tipsar om att butiken Utetid upphör och därför har upp till 50 % rabatt på sitt sortiment, där bland annat Fiskars ingår. Perfekt för den trädgårdsintresserade.


UTETIDS HEMSIDA

torsdag 26 september 2013

Skördefest

Maxens bidrag till årets skördefest, en Dahlia i all sin prakt.
Max går på en waldorfförskola och inom den pedagogiken arbetar man mycket med årstiderna och dess rytm. Nu är det dags för Mikaeli-och skördefest imorgon och eftersom Maxen för första gången går i storbarnsgruppen så får han vara med på det. Vi fick instruktioner om att han skulle ha med sig en krona gjord av lönnblad (P fick ta sig an det projektet, jag är sämst på att förstå och följa sådana beskrivningar!) och något till årstidsbordet; frukt, blomma, löv...

Så när jag hämtade honom idag så lämnade jag samtidigt blomman som får bli hans bidrag. Jag ville att det skulle vara färggrant, precis som hösten själv. Det är så enkelt och kostar inte många kronor att "skapa" något som det här. Krukan är en vanlig konservburk som är klädd i papper och lackad och sedan gjorde jag en banner av washitejp som jag skrev Skördefest på. För att det inte skulle bli för blött överallt så satte jag dit en liten glasflaska som det varit juice i. Den fylldes med vatten och blev själva vasen och runt den svepte jag silkespapper för att dölja den mindre snygga flaskan då. Åh, jag önskar så att jag fick vara en liten fluga på väggen imorgon och se när de firar, inte bara Max utan också vi är ju nya på det här.

På tal om förskolan så har Max nu börjat få följa med på utflykter. En dag i veckan är nämligen utflyktsdag för de stora barnen. Spännande. Fast som förälder är det lite svårt att veta vad de gjort under dagen om man nu glömmer att fråga fröknarna. När vi på kvällen pratade med Max om utflykten och vad de hade gjort så berättade han om en brevlåda de sett och att kråkan inte var där. Vi TROR att det betyder att de såg en fågelholk? Lite oklart dock. Men om man tänker efter riktigt mycket så påminner ju faktisk holkarna om brevlådor. I alla fall om man är tre år.  Vad jag älskar hösten förresten! Jag saknar "hundlivet" massor, långa promenader i skogen omgiven av vackra löv. Att ge sig ut på egen hand känns bara... lamt. Men bästa årstiden är verkligen nu. 

Underbara barnrum!

Bild: Hemnet.
Näe, inget bostadsköp ännu. Knappt ens några nya objekt att titta på tyvärr. Det vi var på förhandsvisning på för någon vecka sedan ligger nu ute på Hemnet men 100 000 billigare än när vi såg den. Gissar att intresset var ganska vekt om de sänker priset så snabbt. Vet inte om det är så att det är svårare att sälja just nu, men inget av de bostäder vi kollat på har kommit upp i acceptpris... Kan det vara att det är ännu tuffare att få lånelöfte nu när det sägs att de kalkylerar med dubbla boende under en ganska lång tid? Under tiden så kikar jag på inspiration och drömmer. Extra roligt är det att se "vanliga hem", känner att jag blivit lite mättad på att inredningsmagasinen jag läser visar upp sådant som man aldrig ser hos grannen. Här ett gäng finfina barnrum från Hemnet Inspiration:

 
 

Min filosofi när det gäller barnkammaren: satsa på hyfsat neutrala väggar som man inte tröttnar på så snabbt. Undvik för mycket rosa och blått på väggen, det blir lätt alldeles för skrikigt. Färgerna kan istället accessoarena stå för, de är både enklare och billigare att byta ut efter hand. Jag som är en person som påverkas mycket av färger tycker absolut man kan se över vad de olika färgerna står för, vad som inspirerar oss, vad som höjer energinivån och vad som har en lugnande effekt. Som vuxen vill många av oss ha harmoniska sovrum där vi kan stänga in oss och varva ner, jag tror på att även barn behöver en sådan plats- samtidigt som rummet ofta också används till lek. 

Två bloggare som verkligen fått till snygga rum till sina barn är Frida på Snor & Glamour och Petra på House of Philia; de ger mig mycket inspiration och det får bli mitt tips till dig som också är på jakt efter det perfekta rummet till de små och halvstora.

tisdag 24 september 2013

Farbror blå

I somras släpptes muggarna som Catharina Kippel i samarbete med Design House Stockholm har formgivit efter Elsa Beskows sagor. I början var jag väl inte så intresserad, men efter att ha sett dem i bloggar och magasin så växer de och blir allt finare.

Koppar att dricka ur har vi i överflöd men tänk vad vackert som pennställ på sekretären eller som en ytterkruka till en liten växt... Förutom som muggar så finns det också brickor och handdukar. Än så länge verkar det finnas sex olika motiv och du hittar dem hos Cervera och dylika butiker.

måndag 23 september 2013

Sovrummet- den nya versionen


  
Bara att byta vit nyans gjorde sovrummet så mycket ljusare än tidigare. Och vi har lärt oss varför det är en bra idé att provmåla lite först...På bilderna syns det nog tyvärr inte så stor skillnad mot hur det var innan, men för oss är den enorm.

Hörrni,  har ni sett Orange is the new black? Frida är en av dem som tipsat mig om den serien, men jag var ärligt talat en aning skeptisk. Kan inte alls se storheten i Girls och andra megahyllade program och det här lät som en kvinnlig variant av P:s älskade Prison break- inte min stil alls. Men jaja, ett avsnitt kan man väl titta på i alla fall... Första var jag inte sådär jätteimpad av, men nu är jag på avsnitt sju och är helt fast! Kan inte sluta titta! Är det någon av er som följer den?

Cirkus


Paketinslagning igår kväll och noll inspiration. Det fick bli cirkustema, vi kan väl alla behöva lite glada färger såhär i regnet, eller? Först vill jag säga att ni är några stycken som jag ska maila till om olika saker; fina  Cissi  har varit så snäll och gett mig lite feedback och goa Cicki har skickat pepp genom nätrymden, för att inte tala om snyggot Anna (som kör fin TÄVLING på sin blogg för alla som gillar smink, in och tävla med er!). Tyvärr är det så att när jag är mer aktiv i "verkliga livet" så blir jag frånvarande på blogg/mailfronten, men det kommer, lovar!:)

I lördags var det some serious shopping på schemat och då var Madde verkligen rätta sällskapet! Nuuuu har Artilleriets Cage Lamp hittat hem, det var ett av målen med gårdagen. Man blir ju lite matt när man besöker Artilleriet en lördag eftersom resten av stan också verkar befinna sig på samma plats, men då var Steinbrenner och Nyberg ute på stan och delade ut tårta att stärka sig med och oss hann de upp just utanför Magasin 11. Ni som bor i krokarna vet antagligen att Steinbrenner & Nyberg är tårtornas kungarike och det var lite häftigt att få se dem åka runt på ett sånt därnt tåg som man brukar guida turister i och med högtalaren på högsta volym presentera sig...

Ja vi hann också med favoriten Grandma's (där kan jag stanna exakt hur länge som helst!), Granit, Rum för papper som bara blir snyggare för varje gång, Grandpa,  och lite andra pärlor. Och så krönte vi det hela med godaste lunchen i mjuka soffor inne på Soho. Med ett glas rött i handen dessutom! Tyvärr är inte Göteborg en stad som passar när man är rörelsehindrad. Jovisst, vill man hänga inne i Nordstan en hel dag så går det ju, men när man är i mina älsklingshoods så är det usel tillgänglighet för rullstolar. Trappor upp eller ned, smala dörrar, trångt inne i butikerna... Bortsett från detta underbar dag med otroligt mycket energi-och glädjeboostande.

Igår mötte vi upp Maxens bästisar med familjer på Lek & Buslandet och killarna röjde i tre timmar medan vi föräldrar åt mat/fikade. Det är så bra att man hela tiden ser barnen när man sitter i restaurangen, har förstått att inte alla lekland har det så? Men nu är det ju så att vår kille är väldigt försiktig av sig så han ville mest "handla" i butiken som har riktiga kundvagnar i barnstorlek, servera kaffe och göra andra stillsamma saker. De andra två åkte rutchkanor, lekte i bollhavet, klängde och klättrade och det vågade inte Max. Han var mest med oss eller så fick pappa P följa med honom och hålla handen. Det var fyra barnkalas där samtidigt och fullt med barn och de var ju så stora i förhållande till honom att han helt enkelt inte vågade. Han frågade flera gånger om vi skulle åka hem snart... Så jag tror att vi får vänta med sådana aktiviteter för hans del ett tag till...

Nu är det måndag och jag önskar er en fin start på veckan!



fredag 20 september 2013

De allra vackraste av rosor...

Vi är varken gifta eller förlovade så vår enda "årsdag" är den dagen då vi träffades för första gången, vilket inföll tidigare i veckan.Min sambo är ju knappast känd för att vara romantisk, men han kom faktiskt hem med ett fång långa röda rosor, ett för varje år tillsammans. Nu ligger han på plus minsann:-) 


 Idag är det rena sommarvärmen här hos oss i lilla staden. Efter en vecka med mycket vila var jag nyss nere i city en stund för att besöka banken. Hann dessutom med att shoppa en födelsedagspresent (på ljuvliga pralinboden!) och så passerade jag Lindex och såg att hela barnsortimentet var nedsatt med 20 %. Så nu har Max fått en tröja och ett par byxor. Han växer ju som ogräs just nu, är nog längst av treåringarna för tillfället. Favoritfärgen är grönt och allra helst hade han nog velat ha gröna byxor också, men jag får försöka tänka lite praktiskt och köpa sådant som kan matcha andra plagg han redan har.


Igår var vi på förhandsvisning på en bostad i samma förening som den vi såg för några veckor sedan men som hade alldeles för lång tillträdelsetid. Enligt mäklaren skulle de i stort sett vara identiska, med undantag för badrummen som inte var lika nyrenoverade. Jag hade därför ganska höga förväntningar om en flytt, men att påstå att de var särskilt lika var att ta i. Visst var det "samma" lägenhet, men där hade de slagit ut en vägg i köket , satt upp en vägg i hallen, standarden gick inte att jämföra alls och näe. Det kändes inte intressant.

Vi har bestämt att båda ska vara lika intresserade för att vi ska ge oss in i en budgivning och så var det alltså inte här. Vi har lärt oss den hårda vägen hur det går när en av oss "övertalar" den andre... och den här gången var det jag som kände mig mest negativ. Vi pratade om att investera i en renovering för att få den i det skick vi önskar men jag vill verkligen inte att vi ska ge oss in i det där en gång till; även om det givetvis är skillnad på att rusta upp färdiga badrum och slå ner en vägg jämfört med i huset där vi byggde ett badrum av ett sovrum och rev ut ett helt kök, med mera. Men magkänslan sade nej och den tror jag stenhårt på att man ska lyssna till.

torsdag 19 september 2013

Diamonds are forever

Diamond vase hittas hos Artilleriet.

De här små "diamanterna" till vaser började dyka upp i bloggarna alldeles nyligen. Perfekta att använda till stilleben. Artilleriet "givetvis", 199 kronor för den minsta... Har förresten en shoppingdag med Madeleine inplanerad på lördag och Artillerietbesöket är redan schemalagt tillsammans med Floramor & Krukatös som ligger runt hörnet. Snart dags också att börja samla på presenter till årets paketkalender- jisses vad tiden flyger!





onsdag 18 september 2013

Sweet Jackie



Idag har det varit en sådan där dag då alla måsten har fått skjutas upp och istället har fokus legat på att vila, och såklart nyheten om Kristian Gidlunds bortgång som knappast ungått någon. .

Kristian som på något sätt blivit en symbol för cancerns obarmhärtighet, den tar med sig allt den kan oavsett hur mycket goda tankar vi än sänder, hur älskade och beundrade vi än är. Har ni inte lyssnat på låten Sweet Jackie som Gidlund skrivit så gör det, jag älskar den! Gillar Sugarplum fairy skarpt och beklagar att ett stycke musikhistoria nu stannat upp. Lyckas visst inte lägga in men HÄR hittar du Sweet Jackie. K ristian som så rörande beskrev känslan av att sakna det han visste att han inte kunde få; det barn som han inte fick bli pappa till.

Nu hoppas jag med hela mitt hjärta att Snorpans kloka fina mamma får leva så länge som det bara går. Tyvärr är jag rädd att hennes kamp också börjar närma sig sitt slut... Kanske har jag henne lite extra varmt om hjärtat då hon fick sitt första barn, Snorpan, bara några månader efter min egen son och tanken på hur obarmhärtigt det är att hennes mamma inte ska få följa med henne genom livet, få se sitt barn börja skolan, bli kär,  ta studenten och alla andra stunder som vi som inte drabbats av den jäkla skitsjukdomen hoppas får göra är alldeles förkrossande. Bloggen heter Taxilandet.

Laban, Lilla Anna & Tummen

 
 


Via Linda Blom så hittade jag till Svenska smycken som gör de allra ljuvaste kreationer. Värmland kommer alltid att vara hemma för mig, även om det nu är åtta år sedan jag flyttade hit ner till kusten, och jag vill gärna uppmärksamma värmländska företagare som gör det där lilla extra. Min absoluta favorit hos Svenska smycken  är kollektionen Laban där man finner karaktärerna Laban, Lilla Anna & Tummen som ju är skapade av Inger och Lasse Sandberg som också kommer från just Värmland. Här hemma läser vi ofta om spöket Laban och om lilla Anna och långe farbrorn och charmigare figur än det lilla mörkrädda spöket får man leta länge efter:)

 Kvinnorna bakom Svenska smycken, Gerd från Charlottenberg och Anna från Väse, är utbildade guldsmeder och dessa vackra skapelser är alltså så långt från bijouterier som man kan komma, de är gjorda i äkta silver och guld. Så fina!

 Svenska smyckens hemsida.

tisdag 17 september 2013

Darling things

 

 Darling things är en favorit bland webbutiker, där finns det mycket fint. Butiken verkar satsa mycket på dansk design och med varumärken som ständigt aktuella House Doctor, Rie Elise Larsen, Ferm Living, med flera så är den väl värd ett besök. Jag kan inte låta bli att tänka på den extremt hyllade (ibland lite väl hypade) butiken Mokkasin när jag kikar in hos Darling thing, de påminner lite om varandra tycker jag. Kanske är det att allting är handplockat och att det känns som om varje detalj är noga utvald för att passa in i respektive butik?

 Just nu funderar jag som bäst på om de fina bollarna vid namn Happy lights ska få flytta hit, jag tror att den skulle passa i sovrummet. De är ju knappast okända då var och varannan verkar ha dem hemma men jag har inte tidigare känt att jag haft någonstans att hänga dem. Men nu så...  Darling things har ett stort utbud av just dessa slingor, nu gäller det bara att klura ut vilken färg som skulle funka.
Nu: middagsdags!

En bok om kärlek

Nu är sovrummet som det ska, väggarna har fått den vita färg som vi önskade från början. Allt är inte iordning ännu, vi dividerar om vad som ska upp och var det ska sitta. Men hyllorna är på plats i alla fall. Nu är jag ruskigt ombytligt så det är inte alls säkert att det kommer att se ut såhär om en vecka eller så,  men just nu så är jag hyfsat nöjd. Ser ni boken, den lilla rosa på högra mittenhyllan? Den heter "En bok om kärlek" och jag hittade den på Prickig katt för några år sedan. Sedan har jag återvänt dit och köpt nya exemplar då den ibland blivit en perfekt gåva till någon. På baksidan:


Igår hade jag en speciell upplevelse. Jag har ju valt att inte skriva så mycket om den svåra sjukdom som drabbade mig för några år sedan och som påverkar mig och familjen i väldigt hög grad. I den förra bloggen var jag mer öppen men så blev det för mörkt, för tungt och ibland också för privat. Men bara för att jag inte längre skriver om den på samma sätt så är den ju tyvärr inte borta.  Den finns där som en stor skugga som alltid är med mig. Jag lever med den varje dag, varje minut och livet är så otroligt annorlunda än vad jag tänkt mig, vad jag planerat och önskat.Jag har också periodvis känt mig väldigt ensam i min sjukdom, i den situation som jag nu är i.

I våras gick jag hos en samtalsterapeut och det gav mig mycket men strax innan sommaren så tog mina "gånger" slut och jag har därefter känt mig ganska vilsen. Men så kontaktade terapeuten mig nyligen  och hade ett förslag... Hon har under året träffat några kvinnor (däribland mig) som på många sätt har liknande erfarenheter och tankar och dessutom är i ungefär samma ålder. Hennes förslag då var att starta en grupp där vi fick mötas och se om det kunde ge oss något. Så igår träffades vi för första gången. Vi visste ingenting om varandra innan, terapeuten har ju tystnadsplikt, utan bara att vi alla lever med en livslång och svår sjukdom, dock inte samma sjukdom.

Vi fick börja med att berätta lite om oss själva och när en av tjejerna beskrev sitt liv och sjukdomsförlopp så insåg jag att tårarna bara rann nedför mina kinder. Trots att våra sjukdomar inte är speciellt lika så kände jag igen mig så starkt. Det kunde ha varit jag som berättade min historia om hur sjukdomen kom och hur den påverkade... Vi kunde tala helt fritt, behövde inte ta hänsyn till att personen som lyssnade inte riktigt orkar ta till sig allt, utan vi kunde vara öppna med alla tankar, sorgen som kommer med att bli så sjuk, konsekvenserna...

Nu när Anna Lindh varit i fokus igen så minns jag hur Mona Sahlin i anslutning till mordet berättade om deras "kräk-aftnar". Då träffades de samt Margit Wallström, alla tre kvinnor, mammor, fruar, politiker, och bara "kräktes ut" allting som var jobbigt, som behövde få ältas. För oss var det något liknande som hände igår... Nästa gång vi ska ses är om en månad och det känns ganska lagom. Jag sov i timmar igår när jag kom hem från mötet, var helt slut! Men det gjorde gott för själen.

söndag 15 september 2013

Vitt i sovrummet och vackert på Stora Holms säteri.

 Bilder från Stora Holmsbesöket förra helgen. En oas i stan eller vad man nu ska kalla det. Lite lantlig feeling trots att det inte alls tar många minuter till Backaplan och centrala stan. Jag får mycket inspiration bara av att strosa omkring där, de har verkligen en blick för det vackra. Se bara på växthuset som stylas om då och då!


 I helgen har vi dock inte varit på några större utflykter, I fredags var det stängt på förskolan så då var vi i badhuset med Max bästis och hans mamma men förutom det så har vi knappt stuckit näsan utanför ytterdörren. P har målat om sovrummet som numera är helvitt. Inte jättestor skillnad mot innan då vi hade nån slags gräddaktig färg, men vi tyckte båda att den var ganska tråkig och såg så "smutsig" ut så nu gjorde vi slag i saken och det blev genast mycket bättre.

Nu ska stringhyllorna få komma upp i sovrummet igen, de har legat nedpackade i nåt år nu. Jag önskar såhär i efterhand att jag hade valt ett par vita, men när jag köpte dem (ja P var lite tveksam så det var jag som gjorde slag i saken och gick och införskaffade dem:-)) så hade vi tapeten Magnus från Sandbergs i rummet och då passade det bäst med svart. Hade ett tag en fundering på att måla om dem men så läste jag om någon som provat och det blev ingen hit så jag låter det vara. Tycker att de är lite för dyra för att jag ska vilja använda dem som försökskaniner...

Om en stund ska vi bege oss till svärföräldrarna som kommit hem från semestern. Humlekatten blir nog glad att få springa ut och in som hon vill igen och jag är nöjd med att slippa rengöra kattlådan stup i ett:) Vi ska äta mat där är det tänkt, dock är sonen inte på sitt mest ljuva humör just nu (han är jättetrött men ska minsann inte sova middag...) så vi får väl se hur det blir...
 


fredag 13 september 2013

Ready for takeoff

Flygplan i plåt. Som den anglofil jag är så tycker jag att den är lika snygg som sin förebild; RAF (Royal Airforce ).
Jag måste ju visa ett av de senaste inköpen. Jag kan liksom inte hejda mig- trots att vi ännu inte funnit det som ska bli vårt nästa hem så köper jag sådant som jag tänker ska passa där. Och det här söta planet kunde jag inte låta bli, det var nedsänkt till halva priset eftersom det var ett visningsex och färgen på propellern delvis är avskavd. Men det går ju att fixa. Annars är den i fint skick och jag kunde inte med att lämna den kvar i butiken så jag betalade och sedan fick P hämta upp det på hemvägen från jobbet. Tänk vad fint det kommer att göra sig i ett pojkrum?:-)

 I helgen fyndade jag också en matta från Nyblom & Kollén, även den tänkt att pryda barnkammaren. För nu längtar vi! Max efter ett eget rum och jag efter att för första gången sedan han föddes få ett rum för mig själv (och P då). När Max kom så renoverade vi för fullt och hade inget färdigt sovrum så vi bodde i den tänkta barnkammaren och sedan flyttade vi hit till vår tvåa (ni vet, "mellanlandningen" som varat i mer än 2,5 år nu...) så då har han sin säng cirka 30 centimeter från min. Så hur mycket jag än älskar min unge så ser jag fram emot att kunna lägga mig i sängen och prata i telefon någon kväll utan att behöva tänka på att inte väcka honom. Eller att få tända taklampan och röja i garderoben. Ja, det ska bli det bästa med att bo större, att få ett eget sovrum...Och tänk vad den här mamman kommer att gå lös i Maxens rum, det ska bli otroligt roligt att få inreda ett barnrum, det har jag längtat efter sedan långt innan jag fick barn själv:)






torsdag 12 september 2013

Amerikanskt i Skåne

Bilder: André de Loisted, Expressen Leva & Bo.

Jag dog nästan snyggdöden när jag såg bilderna på det här uuunderbara huset! I skånska Limhamn finns drömboendet som i mångt och mycket är inspirerat av USA och New England. Huset är på 60 kvadrat, inte stort alls med andra ord. För mig blir det extra inspirerande med någon som gör mycket av lite så att säga. Fler bilder samt tips på hur du själv kan få till stilen hittar ni i Expressen Leva och Bo.

Let him sleep...

Skylten med den fina texten finns i blått och rosa hos Mixin.
Jag är som många andra en aning matt på alla dessa skyltar, tavlor och väggord som finns därute. Men den här skulle jag kunna tänka mig få vara undantaget. Tänk så vackert i det framtida pojkrummet, över hans säng...

 Mina föräldrar har tyvärr inte varit så bra på att peppa mig i livet, i alla fall inte riktigt så som jag önskat och behövt. De har visst ställt upp och skjutsat till flygplatser, hjälpt mig att flytta in och flytta ut en oändligt massa gånger (någon gång ska jag räkna på hur många ställen jag bott på hittills...), kommit farande och spikat upp tavlor och kopplat in lampor. För det är jag dem evigt tacksam. Men peppande kan jag inte direkt säga att de varit. (Ska kanske tillägga att de vet att jag tycker såhär). 

Och när man själv blivit förälder är det lätt att man tänker att "jag ska göra tvärtom!". Så är det här. Jag vill peppa och heja på Max tills han på riktigt tror att det går att förflytta berg. Jag önskar att han ska gå ut i livet, naturligtvis också med ett stort mått ödmjukhet, men med en tro på sig själv. Att han är bra för att han är  han. För att man visst kan klara mer än man tror. För att han ska kunna söka lyckan och göra det han mår bra av, utan att alltför ofta lyssna osäkert på andras åsikter. Jag vill att han ska kunna vakna på morgonen och veta att han gör det som känns rätt just för honom. Oavsett om det är berg som ska förflyttas eller något helt annat...

onsdag 11 september 2013

Om att vara sockerberoende

Rönnbär är väl vackert ändå! Som små pärlor i höstens färger. Besökte Stora Holm i helgen och då var borden prydda av det här...


Tänk att det gått tio år sedan Anna Lindh gick bort. Det känns som alldeles nyss jag tittade på tv:n och såg Göran Persson berätta att utrikesministern avlidit av sina skador. Och tolv år sedan world trade center... Dessutom råkar min syster fylla år just den elfte september så det är ett datum man inte glömmer så lätt. Ikväll ska vi fira henne med lite fika och present.

På tal om fika; jag var hos diabetessköterskan igår. Har mått dåligt en tid, haft alldeles för höga värden, haft ont i munnen och magen, varit trött... Mitt sockerberoende har slagit till igen efter att innan sommaren ha lugnat sig lite då jag använde mig av kbt (kognitiv beteendeterapi). Igår framkom det att långtidsvärdet var alarmerande högt och jag hade äggvita i urinen vilket inte är bra för njurarna. Njurarna som då dessutom redan är ansatta på grund av min neurosjukdom.

Så nu är det nolltolerans som gäller. Dinkelmjöl är inköpt (det gjorde vi pannkakor på igår), brödet granskas ännu mer noggrant (man ska se till att det innehåller mer fiber än socker) , ranson på mjölk, etcetera. Och naturligtvis inget godis, fikabröd och dylikt. Goes without sayin'. Den biten blir definitivt den svåraste. Sist jag försökte så hade jag svår abstinens och mådde uselt. Märkte också att många hade svårt att ta det på allvar, men sockerberoende är ju ett lika starkt beroende som nikotin eller alkohol. Och kanske ändå lite svårare eftersom det så ofta bjuds. Det räcker med att besöka Ica så finns det rader med godis innan kassorna...

Som tur är så vill Max knappt ha lördagsgodis. I helgen ville han köpa en bil för pengarna istället. När vi handlar godis till honom så säger han själv till efter bara några bitar att "nu räcker det". Grädde gillar han inte, sylt äter han sällan. Pannkakor och sådant äter han som det är, utan nåt till. Häromdagen ville han ha filmjölk med lingonsylt i:) Hoppas såklart på att han ska fortsätta på den banan. Men även för hans skull vill jag bli av med det här. För att han ska ha en bra förebild och dessutom en så frisk mamma som möjligt.

Så  den här gången får jag inte ramla tillbaka i träsket. Så ni som känner mig privat, peppa mig gärna!:) Ja det gäller även er andra, jag behöver verkligen alla hejarop jag kan få nu!

Annars då... Jag har börjat läsa Leena Letholainens böcker om Maria Kallio, spännande att se skillnaden mellan Finland och Sverige. Dem kan jag gärna tipsa om ifall du gillar deckare,

Fin onsdag önskar jag dig som kikar in!


tisdag 10 september 2013

Rock on! - Armband i makramé



Det tar inte många sekunder extra att göra paketet lite roligare. Här använde jag washitejp för att göra ett hjärta. Pärlorna från Panduro ger en hint om innehållet och den lilla "Open me"- lappen kommer från Ikea.
 Det har varit dåligt med projekt på sistone, inspirationen har inte riktigt infunnit sig. Jag skulle vilja hitta en eller ett par "pysselkompisar" som vill träffas någon gång i månaden och greja lite tillsammans. De jag hittills har pratat med har inte varit så entusiastiska, inte haft tid, etcetera. Men visst finns det väl någon som skulle tycka det var roligt hoppas jag? Men var finner man sådana? Tips?

Här får ni i alla fall se mitt senaste "D.I.Y", ett armband i makramé som blev en present till min söta kusin. Hon är den där coola tjejen som följer sitt hjärta (som den gången hon sålde lägenheten och drog till Bali för pengarna t.ex.) och just nu håller hon på att ta motorcykelkörkort. Så detta fick bli ett "heja dig"-armband som jag helt enkelt döpte till ROCK ON!

 


söndag 8 september 2013

Ljust och fräscht i Vasastan

Bild: Stadshem.
Nu när vi är på bostadsjakt så blir det plötsligt än mer intressant att se  hur andra inrett sina hem och hur det är stylat inför fotografering. Vi har ju redan för ett år sedan haft en fotograf här, men jag får medge att jag inte var helt nöjd med bilderna (Några av dem ser ni här) . Givetvis var de "tekniskt" hur snygga som helst, men rent estetiskt saknar jag en del. När jag själv kikar runt på olika boenden så dras jag mot dem som lyckats få till en personlig touch, som i den här lägenheten i Vasastan, Göteborg. Helt magisk! Den är inte så stor, 45 m2, men man har verkligen förvaltat utrymmet väl.

 
Bilder: Stadshem


Det är Stadshem som säljer den här ljuvliga bostaden, underbart ögongodis! Fler bilder finner ni på deras sida.

fredag 6 september 2013

Humlebönan och visning igen



Humlekatten bor hos oss  i en vecka framåt då svärföräldrarna är bortresta. Här har hon intagit barnsängen, dock smet hon så fort hon blev upptäckt:)

Det här är en tuff böna ska ni veta, hon har nyligen spöat upp kvarterets elakaste katt så att han inte längre vågar visa sig. Kanske var det en hämnd efter att elakingen sett till att kattkompisen Gustaf hamnade hos veterinären för en liten tid sedan? Hon är dessutom helt cool när det kommer hundar, hon lägger sg mitt på vägen och bara tittar på dem när de går förbi med sina mattar/hussar. Svärmor har fått berätta mer än en gång att damen är uppväxt med två hundar (Cobra och Lovis) och därför inte bryr sig... Imorse väckte hon mig klockan 06.00 och ville kela. Det ville inte jag. Då körde hon  in klorna i mina ben. Mysigt.

 Visning nummer två den här veckan tog sin plats igår. Vår gemensamma känsla var "nej". Nybyggt och jättefräscht, men ingen charm och ingen rolig planritning. Inte fanns det garage eller "elstolpe" heller, och det känns nästan som ett måste när vintern kommer.

Det var mäklaren från den där "flytta in om 14 månader"-bostaden som tipsade om det här. Han berättade att det går lite segt med budgivningen på just den också, än så länge ligger högsta bud 125 000 under accepterat pris. Antar att det beror på den långa väntetiden...

Nu är P bortrest med jobbet och min mamma är stand-in. Det är arbetsdag på förskolan (kooperativ) imorgon och sedan kommer Stefan och Pia hit och fikar. Jag gillar att ha planer för helgen så jag är nöjd:)
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...